MARTINUS

------------------------------------------------------------------------
la belle époque 1800-talets sista årtionden är på många sätt en övergångstid. Graham Bell konstruerar den första telefonen, Tomas Edison tar patent på den första glödlampan, Henri Becquerel upptäcker
radioaktiviteten och Henry Ford tillverkar sin första automobil. Industrialismen är på väg att marschera in i vårt medvetande och det franska borgarskapets picknick i det gröna kommer snart att hotas av Picassos bilder och Djagilevs och Stravinskijs baletter.
I närheten av Sindal på norra Jylland levde under den här tiden en kvinna som hette Else Christine Mikkelsen. Hon arbetade som hushållerska åt godsägaren Lars Larsen på herrgården "Christianshede". När hon var 42
år gammal födde hon en son hos sin halvbror, 7-8 km från Christianshede. Fadern var okänd. En dräng vid namn Mikael Thomsen sades vara far, men mycket tydde på att det i själva verket var godsägaren själv. Elses
lille son fick namnet Martinus och han växte upp som fosterbarn hos sin morbror i Moskildvad. De hade 11 barn själva, förutom Martinus, men de var alla äldre. Och nio av dem hade redan flyttat hemifrån när Martinus
föddes.
Det är nu mer än hundra år sedan en av Danmarks stora personligheter föddes, men vem har egentligen hört talas om Martinus? Det beror naturligtvis till stor del på att Martinus gjort så oerhört lite för att höra tala om sig. Inget var honom mer främmande än att missionera eller pracka på andra sin livssyn. Han menade att det där
skötte sig själv. De som var intresserade kunde själva läsa hans skrifter, eller lyssna till hans föredrag.

Utanför Damaskus

Köpenhamn 1921

symbolerna

Upplevelserna resulterar i att Martinus börjar rita bilder, symboler, eller andliga "kartor". Martinus börjar försöka framställa beskrivande texter, eller analyser av bilderna. När Martinus kommer till klarhet
över att analyserna skall publiceras i bokform förutsätter både han och Lars Nibelvang att det är Lars som skall skriva, eftersom han har erfarenhet av det i sitt arbete. Men efter att ha läst det som sedan skulle bli efterordet till Livets Bog, avböjer Lars och menar att det är bättre att Martinus skriver sina texter själv. Det dröjer ända fram till 1928 innan Martinus visar sina bilder för en skara främmande människor, men då uppmanas han genast att fortsätta och han får ett välbehövligt ekonomiskt stöd.
Juli 1932 publiceras första bandet av Livets Bog, bekostad av Bernhard Löw, den dåvarande ledaren för det Antroposofiska Sällskapet i Danmark. 1941 kommer det andra bandet, och först efter 28 års arbete blir verket
komplett, när så det sista bandet publiceras 1960.

livets bok

Rent materiellt består ju en bok bara av svarta tecken på vita papper. Varje tecken har en viss längd, en viss form. Boken har ett format, papperet och trycksvärtan har speciella kemiska sammansättningar. Allt
detta är mätbart och vetenskapligt hanterbart. Vilhelm Moberg har med stor kärlek talat om den svenska bondens historia. Det finns enligt honom en alldeles utmärkt bok också i det ämnet om vi bara har förmåga
att läsa den. Han talar om jordens bördighet, bergarter, växtlighet och vattensystem. Om vi bara har förmågan att se vad som ligger bakom landskapsbilden så har vi där en stor källa till kunskap om det svenska
folkets och bondens historia i vårt land. Nu finns det också en livets bok. Genom vetenskaplig forskning håller
människan på att lära känna detaljerna i denna bok. Man håller på att skaffa sig stor kunskap om papperskvalitet, typografi, trycksvärtans kemiska sammansättning o.s.v. Men den materiella vetenskapen undviker att säga något om språket och innehållet i livets bok. På denna punkt menar Martinus att något nytt håller på att ske. Människan står på tröskeln till en helt ny medvetandenivå, insikten om att världsalltet är
levande. Vetenskapens universum är den yttre sidan av religionernas Gud. Martinus har för avsikt att ge grunderna till en sådan här livs-vetenskap.
I Martinus kosmologi existerar inte någon motsättning mellan religion och vetenskap. Livet är kanske framför allt något vi är, och inte något vi har. När Jesus säger att det är saligare att ge än att ta, så är det
vetenskap, och inte några naiva drömmar. För Martinus tar inte livet slut i och med kroppens förfall och den s.k. döden. Människan befinner sig i utveckling och är i själva verket på väg att bli en riktig människa. Den helige ande är något som infinner sig när människan är mogen för det.
Martinus proklamerar inga övningar eller skolor för att uppnå kosmisk invigning. Bönen är den högsta formen av meditation, annars menar han att den förnämligaste andliga skolan är att söka efterleva nästakärleks-idealet precis där man befinner sig i det vardagliga livet.

Livets Bog

Böckerna heter "Erindringer" och "Martinus - som vi husker ham".


Evighedslegemet som pryder alle Martinus værker

------------------------------------------------------------------------

adresser:
Martinus Institut, Mariendalsvej 96, DK-2000 Fredriksberg, telefon: 38 34 62 80, fax: 38 34 61 80 e-mail martinus@centrum.dk
Världsbild Förlag, Vasavägen 9, 181 42 Lidingö, telefon: 08-767 38 17
Borgens Forlag, Valbygaardsvej 33, 2500 Valby, telefon: 364 621 00, fax
364 414 88


Martinus på nätet:
Martinus Center
Håkans Martinus-sida
tidningen Ny Kultur

------------------------------------------------------------------------

litteraturlista

Livets Bog 1, 345 s.
Livets Bog 2. 444 s.
Livets Bog 3, 521 s.
Livets Bog 4, 561 s.
Livets Bog 5, 366 s.
Livets Bog 6, 424 s.
Livets Bog 7, 270 s.
Det evige verdensbillede 1, 104 s.
Det evige verdensbillede 2, 130 s.
Det evige verdensbillede 3, 95 s.
Det evige verdensbillede 4, 145 s.
Logik, 270 s.
Bisættelse, 180 s.